Årets undersökning pågår nu för fullt i Ytterby. De huvudsakliga målen är att:

• Totalundersöka en 350 kvm stor yta ca 100 meter sydväst om de tidigare undersöka husytan med den stora hallbyggnaden. Här påträffades 2011 spår efter minst fyra huslämningar, varav två daterades till förromersk järnålder respektive yngre romersk järnålder.
• Undersöka vad den märkliga korslagda rännanläggning som vi påträffade vi bebyggelsen södra avgränsning, är för något. Är det en hägnad eller möjligtvis en palissad?
• Fortsätta leta efter den förmodade vikingatida bebyggelse som sannolikt bör ligga i nära anslutning till gravfältet som innehåller gravar från denna period. De övriga daterade gravarna motsvarar väl de huslämningar vi funnit på boplatsen, från ca 500 BC till ca 600 AD.

Område A markerar den tidigare totalundersökta ytan med hallbyggnaden, område B markerar den nya huslämningsytan och område C markerar den nya sökschaktsytan

Vid den 350 kvm stora huslämningsytan har vi precis blivit klara med det första huset (Hus VIII). Byggnaden har bestått av elva kraftigt stenskodda stolppar som burit upp taket. Tyvärr saknas spår efter väggkonstruktionen men husets bredd kan uppskattas till ca 6 meter. Längden har varit ca 22 meter och typologiskt går det att datera huset till äldre järnålder. Ett ¹⁴C-prov från förra året daterades mycket riktigt till förromersk järnålder.

Hus VIII. Konerna markerar var de takbärande stolparna har stått

Vi har också hunnit med att öppna upp en större yta vid den märkliga rännanläggningen som vi hoppades kunde vara en hägnad eller t.o.m. en palissad som avgränsat bebyggelsen. Två dateringar, en från yngre romersk järnålder och en från folkvandringstid-tidig vendeltid, antydde att den har varit samtida med ett av de fyra husen vi nu ska undersöka, samt den stora hallbyggnaden som nu är totalundersökt.

Så här såg den avschaktade ytan ut inför årets undersökning:

… och så här ser den ut nu!

Det har med all sannolikhet varit en timmerkonstruktion med korslagda stockar som bildar ett träfundament för en kraftig palissad som varit övertäckt av en jordvall. Flygfoton från 1930-talet visar två vallar i samma riktning, och exakt belägna där vi hittade vår anläggning. Palissadens sträckning gick att följa ca 50 meter från ett dike i sydost till en gravhög som markerar början på det stora gravfältet. Tyvärr har vi inte tillstånd att fortsätta på gravfältet detta år. Intressant är att palissaden ändrar karaktär precis innan gravfältet där den övergår från liggande stockar till mindre parställda stolphål. Kanske markerar det en ingång?

På vår jakt efter vikingatidens bebyggelse öppnade vi upp en mindre yta sydväst om gravfältet på ett mycket fint höjdläge i landskapet (se område C på den första bilden). Redan vid de första schaktdragen framkom en tydlig väggränna, och så en till och så en till… Vi kunde snabbt konstatera att det legat minst två hus på denna ytterst begränsade yta. Nu återstår bara att vänta på dateringarna av de prover vi tagit. Keramiken verkade i alla fall delvis vara av en annan karaktär än den vi tidigare funnit vid den gamla undersökningsytan.


Väggränna och stolphål

Äntligen är vi tillbaka med lite nyheter från undersökningen i Ytterby! Nu har de senaste ¹⁴C-dateringarna kommit och de bjuder på en hel del spännande svar, samtidigt som de också väcker nya frågor. Vi kan nu konstatera att den stora hallbyggnaden har uppförts under tidig folkvandringstid (ca 400 e.Kr.) och övergavs sannolikt i samband med en brand under tidigt 600-tal. Man kan se en tydlig kontinuitet på denna yta där grophuset (hus XI) och Hus III uppfördes i övergången bronsålder-järnålder (ca. 500 f.Kr.). Detta hus har sedan ersatts av Hus II under yngre förromersk järnålder (200-0 f.Kr.). Därefter uppfördes sannolikt Hus XII någon gång under slutet av förromersk järnålder eller under romersk järnålder (0-400 e.Kr.). Under folkvandringstiden uppfördes den stora hallbyggnaden som troligen byggdes om i slutet av folkvandringstid och av någon anledning övergavs under vendeltid.

Vi återkommer senare med mer information om dateringarna från bebyggelselämningarna i de långa sökschakten söder om Hus I-III och XI-XII.


   Hus I-III och XI-XII.

Nu är även höstens fältundersökning avslutad. Vi sitter för närvarande inne på Institutionen för historiska studier på Göteborgs universitet, och registrerar fynden och dokumentationsmaterialet från grävningen. Fyndmaterialet har varit något knapert, men vi har nått andra viktiga resultat. Huvudsyftet med höstens undersökning var att undersöka de förmodade grophusen som låg sydväst om den stora hallbyggnaden. På grund av konstant regn hann vi tyvärr inte undersöka allt som vi tänkt, men vi kunde i alla fall konstatera att vissa av anläggningarna inte var grophus utan större gropar med okänd funktion. Vi kunde även bekräfta åtminstone ett mindre grophus med bevarade väggstolpar runt det nedgrävda golvet. Framtida undersökningar får avgöra om det finns fler grophus i området eller ej.

Det nya grophuset med väggstolpar i bakgrunden.

En annan trevlig upptäckt var det nya stolphålet som förmodligen har ingått i den takbärande konstruktionen i den stora hallen. Detta medför att det första grophuset som undersöktes i våras, har legat inne i hallen, och kanske snarare var en förrådsgrop/källare. Det nya grophuset har tyvärr anlagts där det andra stolphålet i det takbärande stolpparet borde ha funnits. C-14-dateringar får visa om det ”nya” stolphålet och gropen tillhör hallen.

På återseende!


Hallbyggnaden (hus I) med det gamla grophuset alt. förrådsgropen
i blått och det nya grophuset i rött.

Så var seminariegrävningens första vecka avslutad! Som vi redan på förhand anade så lämnade vädret en del övrigt att önska. Dock så klarnade det upp under veckans andra hälft och arbetet kunde sättas igång på riktigt. Tyvärr har delar av området varit för blött för att kunna undersökas så vi har mest hunnit gräva mindre anläggningar som varit någorlunda förskonade från väta. Vi har hunnit undersöka delar av en eventuell hägnadsränna, ett par gropar samt några stolphål. Intressant är att ett av dessa stolphål sannolikt ingår i den tidigare undersökta hallbyggnaden (Hus I). Vi kommer att redogöra mer utförligt för denna huslämning i kommande blogginlägg. Kortfattat har huset varit uppfört i tre olika faser, varav den yngsta fasen sannolikt härrör från vendeltid, och har imponerande dimensioner på ca 48x10 meter. Endast ett längre förhistoriskt hus har tidigare undersökt i Bohuslän. Om nu vårt nya stolphål ingår i långhusets yngsta fas har det varit uppemot 54 meter långt! Även på fyndsidan har en intressant upptäckt gjorts. I det nyss nämnda stolphålet hittades en så kallad ”lerkula”.  Denna typ av artefakt är inte helt ovanlig i Göteborgsområdet, och en tolkning är att de är en sorts kultföremål. Tidigare har inga lerkulor påträffats inom boplatsområdet. Nu följer en helgs vila innan vi tar nya friska tag på måndag, med siktet inställt på de förmodade grophusen!

Nu är det dags igen! Den 12 september återvänder vi till Ytterby för nya arkeologiska undersökningar. Det är hög tid att ge sig i kast med de förmodade grophusen som kommit fram under årets tidigare undersökningar. Under de kommande två veckorna ska Göteborgstudenter på den arkeologiska fortsättningskursen genomföra sin seminariegrävning på platsen och uppleva det stora Ytterby-äventyret. Vädergudarna utlovar regn och allmänt höstrusk, men det är trots allt viktigt att härdas som blivande arkeolog. Under vårens grävning undersökte vi ett av grophusen som var beläget vid den stora hallens ena gavel. Fyndmässigt var det skralt förutom en del ytterst fragmenterade keramikbitar samt en bit förslaggat material. Grophus en typ av mindre hus med nergrävt golv. De återfinns ofta vid stormannagårdar och har sannolikt främst använts till hantverksrelaterade aktiviteter som t.ex. vävning. Det är ganska vanligt att det hittas fragment av, eller hela vävtyngder i grophusen. Vi återkommer med fler nyheter under grävningens gång!


Grophuset som undersöktes under våren 2011.


Illustration av grophus med stående vävstol från http://www.mittelalter-zentrum.eu/?q=node/174

Vet du att det vikingatida Kungahälla – kungsgården – låg mitt i Ytterby?

Det var här de stora namnen i Nordisk vikingatid vistades och det var hit kung Sigurd återvände år 1111 efter sina många äventyr i Europa och Mellanöstern!


I Folkets Hus : 

Kl.10.00-17.00 Bildspel och utställning om den första europeiska kung som deltog i korstågen – Sigurd  Jorsalafar. Han återkom efter en fyra år lång resa till bl.a. Jerusalem hit till kungsgården i Ytterby – för ganska exakt 900 år sedan – sommaren år 1111.

Utställning av några av alla de tusentals fynd som gjorts i samband med de senaste årens arkeologiska undersökningar.

Liten utställning om de namnkunniga vikingatida kungar som vistades på kungsgården i Ytterby!

En av Skandinaviens allra största hallbyggnader låg i Ytterby – nästan 50 m lång och 9 m bred – titta på animation gjord av Tobias Andersson och rekonstruktionsbilder                                                              

Vad finns det för andra fornlämningar i Ytterby socken? Här kan du se om du själv har några lämningar på din mark.             

Det färgsprakande Vikingabroderiet som berättar om viktiga händelser i Kungälvstrakten

Vi är mycket intresserade av att få titta på gamla foton över det centrala Ytterby och gravfältet vid Porten och Smällen – Har du något sådant?

Bokförsäljning m.m.

Kaffe och annan förtäring serveras hela dagen

FRIVILLIG  ENTRÉAVGIFT

PROGRAMPUNKTER – reservation för tidsförskjutningar:

Kl. 11.00-16.00 Kom och visa upp dina förhistoriska föremål – så kan arkeologerna tala om hur de använts och hur gamla de är! Arkeologexperter är Ulf Ragnesten, Göteborgs Stadsmuseum och Lasse Bengtsson,  Stift. Bohusläns Hällristningar. Folkets Hus.

Kl. 10.00-12.00 Pilbågskytte vid grävplatsen – skyltar visar. Europamästaren i långbågsskytte, Björn Källhult, instruerar.                                                                            

Kl. 11.15 Visning av undersökningen av den stora hallbyggnaden – Ulf, Ragnesten, Simon Karlsson och Joel Westblom - samling vid Derome.

Kl. 12.00 I augusti 1135 brändes staden Kungahälla ner – Tina Andersson läser för barnen ur Hans Petterssons bok ”Sjörövarna kommer” som skildrar de ruggiga händelserna. Samling vid Derome.                                                                                                                                                  

Kl. 12.00 Visning av gravfältet Porten och Smällen – det näst största i hela Bohuslän – Kristina Bengtsson & Hanna Löfquist - samling vid Derome.

Kl. 12.45 Kung Sigurd kommer hem till hallen efter sin fyra år långa resa

Kl. 13.00-15.00 Pilbågskytte vid grävplatsen – skyltar visar. Europamästaren i långbågsskytte, Björn Källhult, instruerar.    

Kl. 13.30 Föredrag av arkeolog Anna-Lena Gerdin – 7 000 år i Ytterbydalen. Folkets Hus

Kl. 14.15 Visning av undersökningen av den stora hallbyggnaden – Ulf, Ragnesten, Simon Karlsson och Joel Westblom - samling vid Derome.

Kl. 15.00 Kung Sigurd kommer hem till hallen efter sin fyra år långa resa        

Kl. 15.45 Föredrag av arkeolog Kristina Bengtsson - Kungahälla - hur kunde det bli så fel? Folkets Hus

                                   
Hjärtligt välkomna!

Arrangörer: Institutionen för Historiska Studier vid Göteborgs Universitet, Föreningen Kungälvs Musei Vänner i samarbete med Ytterby Folketshusförening.

Göteborgs Universitets arkeologiska undersökningar började som en fråga om var staden Kungahällas äldsta lager fanns någonstans. Det medeltida Kungahälla ligger vid Nordre älv, inte långt från det nutida Kungälv, och grävdes ut under 1980-talet. Dess kulturlager är dock inte äldre än från tidig medeltid (1080 e. Kr.). Forskare tror att det måste ha funnits en kungsgård och en boplats innan staden anlades – men var?

I de isländska sagorna omnämns kungsgården Kungahälla, och beskrivs som en viktig politisk mötesplats där den norske, svenske och danske kungen möts flera gånger under vikingatid och tidig medeltid. Kan vi arkeologer hitta denna kungsgård, även om den inte låg på samma plats som den medeltida staden Kungahälla?

Doktoranden Kristina Bengtsson, som arbetar med en avhandling i arkeologi vid Göteborgs Universitet, var den första att söka efter Kungahällas tidigaste faser. År 2004 öppnade man upp en mindre yta nedanför gravfältet Smällen (RAÄ 22:1), som för övrigt är ett av Bohusläns största gravfält. Resultatet av dessa provgropar, och av de fosfatkarteringar som man också gjorde, visade att en boplats låg nedanför gravfältet.

De följande åren utvidgades undersökningarna, och år 2005 började GU bedriva seminariegrävningar för arkeologistudenter på boplatsen nedanför gravfältet. Sedan dess har det funnits två utgrävningsytor i Ytterby – dels Kristina Bengtssons forskningsgrävning, och dels Institutionen för Historiska studiers seminariegrävyta.